<BR>Senast uppdaterad: 2004-09-22 <BR><BR>2004-09-22<BR>Brister i dagens säkerhetsdatablad<BR>dålig grund för nya kemikalielagstiftningen<BR><BR><BR><BR>- Vi har fog för att vara bekymrade för hur företagen ska klara av att möta skärpta krav i den kommande kemikalielagstiftningen. Det sa Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg på onsdagen på Plast- &amp; Kemiföretagens kemikaliedagar i Båstad.<BR>Ethel Forsberg syftade på det faktum att KemI finner anmärkningsvärda brister i cirka hälften av säkerhetsdatabladen hos de företag som inspekteras. Detta trots att tillverkare och importörer har haft snart tio år på sig att sätta sig in i de regler som gäller. <BR>- Allvarliga olyckor har inträffat som har belyst behovet av korrekta säkerhetsdatablad och vikten av att ta uppgifterna på allvar och följa anvisningarna. Tunnelbygget i Hallandsåsen är ett sådant exempel. Säkerhetsdatabladen ska vara en garant för säkerhet, rädda människors <BR>och djurs liv och hälsa och skydda miljön från skador, sa Ethel Forsberg. <BR>- Om företagen inte klarar av att förse sina produkter med korrekta säkerhetsdatablad, hur ska de då klara kraven som följer av den kommande kemikalielagstiftningen?<BR>Öka investeringarna i kompetens och tillämpa den, var Ethel Forsbergs budskap <BR>till Plast- &amp; Kemiföretagen.<BR><BR>Kontakt:<BR>Ethel Forsberg<BR>Mobil: 070-429 38 82<BR><BR>Reglerna om säkerhetsdatablad finns i direktiv 91/155/EEG och är desamma inom EU. Säkerhetsdatablad ska finnas för kemiska produkter som överlåts för yrkesmässigt bruk. Bladen ska ge tydlig information och vara skrivna på svenska. Bl.a. ska namnet på ämnet/preparatet, sammansättning, farliga egenskaper, åtgärder vid oavsiktliga utsläpp, begränsning av exponeringen/personligt skydd ingå.<BR>Läs mer om säkerhetsdatablad<BR>Ethel Forsberg utreder tillsynsresultat genom smileys<BR><BR><BR><BR>Generaldirektör Ethel Forsberg har fått regeringens uppdrag att utreda hur konsumenterna kan få del av resultatet från livsmedelskontrollen genom så kallade smileys. <BR>Jordbruksdepartementets pressmeddelande<BR><BR>Kontakt<BR>Marianne Swahn<BR>e-post: marianne.swahn@kemi.se<BR>Kemikalieinspektionen förtydligar detaljistens ansvar<BR>om kännbar varningsmärkning<BR><BR><BR><BR>Miljööverdomstolen har nyligen dömt i ett mål om en miljösanktionsavgift som hade beslutats av Gällivare kommun, <BR>dom 2004-09-13 i mål nr M 11234-02. Den har uppfattats som att en detaljist inte har något ansvar för den särskilda, kännbara varningsmärkningen för synskadade.<BR>Bestämmelserna om kännbar varningsmärkning avser inte att lägga ansvaret för märkningen på detaljisten. De avser i stället att klargöra vilka farliga kemiska produkter som detaljisten inte får erbjuda allmänheten om inte den kännbara varningsmärkningen finns på behållarna.<BR>För detaljhandeln innebär det att tillsynsmyndigheten kan förelägga handlaren att ta bort produkterna från försäljning till konsumenter, om de saknar föreskriven märkning eller barnskyddande förslutning.<BR>För att tydliggöra detta kommer Kemikalieinspektionen inom kort att komplettera den nuvarande bestämmelsen.<BR>Nuvarande bestämmelse<BR>Bestämmelsen om kännbar varningsmärkning finns i 3 kap. 4 § Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer.<BR>Oavsett storlek skall behållare som innehåller kemiska produkter, som erbjuds eller säljs till allmänheten vara försedda med kännbar varningsmärkning om produkterna är märkta med farobeteckningen Mycket giftig, Giftig, Frätande eller Hälsoskadlig.<BR>Bestämmelsen är begränsad till en situation där kemiska produkter, som leverantören har märkt med vissa farobeteckningar, erbjuds eller säljs till allmänheten. Farobeteckningen anges i anslutning till en orange farosymbol och är lätt att identifiera. <BR>Bestämmelsen ålägger detaljisten ett ansvar för vilka produkter han erbjuder till allmänheten. Miljööverdomstolen tycks ha uppfattat bestämmelsen så att detaljisten även ansvarar för själva märkningen. <BR>Som huvudregel ansvarar producenterna för klassificering och märkning av sina produkter och för utformningen av förpackningen. Tydliga ändamålsskäl talar dock för att ansvaret, just i fråga om den kännbara varningsmärkningen, fördelas mellan producenter och senare försäljningsled på ett något annorlunda sätt än enligt huvudregeln. (Motsvarande gäller ansvaret för den barnskyddande förslutningen, se 3 kap 3 § KIFS 1998:8.) <BR>Endast en mindre andel av de kemiska produkter, som är klassificerade som farliga, är avsedda att säljas till allmänheten. <BR>Det gäller i fråga om såväl antal som kvantitet. De stora volymerna förbrukas i industrin och i annan yrkesmässig användning där varken kännbar varningsmärkning eller barnskyddande förslutning har ansetts behövlig.<BR>Det är därför rimligt att detaljistledet har ett, må vara sekundärt, men ändå tydligt ansvar för tillämpningen av bestämmelserna <BR>i 3 kap. 3 och 4 §§ KIFS 1998:8. En detaljist som vill erbjuda produkter till allmänheten, vilket innefattar barn och synskadade, måste se till att produkter inte säljs i strid med de bestämmelser som avser att skydda dessa grupper. Uppfyller produkterna inte de krav som gäller, blir resultatet att detaljisten inte får erbjuda dem till annat än yrkesmässigt bruk.<BR>Tack till besökarna på Miljöteknikmässan i Göteborg<BR><BR><BR><BR>PRIO, REACH och Giftfri miljö var huvudattraktionerna i KemI:s utställningsmonter på Svenska mässan i Göteborg 5-8 okt. 2004. KemI:s monter var en av mässans mest välbesökta. Uppskattningsvis hade KemI 1500 besökare under de fyra mässdagarna.<BR><BR>Efterfrågat informationsmaterial från mässan finns som pdf-filer här:<BR>Information från KemI nr 2/04 (pdf, 218 kb)<BR>Faktablad om REACH (pdf, 187 kb)<BR>En vägledning till PRIO (pdf, 474 kb)<BR>Giftfri miljö med delmål (pdf, 310 kb)<BR>Plansch - Läs varningstexten! (pdf, 333 kb)<BR>Folder - Lär dig farosymbolerna (pdf, 90 kb)<BR>Broschyren Produktinformation (pdf, 405 kb)<BR><BR>Bilder från mässan<BR><BR>Amelie Pedersen förklarar om förslaget till ny kemikalielag i EU.<BR><BR><BR>Prioriteringsguiden PRIO presenterades på storbildsskärm<BR>Seminarium om alternativ till giftiga båtbottenfärger<BR><BR><BR><BR>Den 25 november 2004 kommer KemI att anordna ett seminarium om alternativ till giftiga båtbottenfärger. <BR>Syftet med seminariet är att samla kunskap och erfarenheter för att främja miljömässigt hållbara medel och metoder mot påväxt på fritidsbåtar.<BR>Externa föredragshållare kommer att ge korta presentationer om forskningsprojekt, färger, båttvättar m.m. En paneldebatt kommer att avsluta seminariet.<BR>Plats: Wennergren Center, Stockholm<BR>Inbjudan med preliminärt program<BR>Anmälan till seminariet<BR>Kontakt:<BR>Christina Rudin Snöbohm, 08 - 519 41 255, <BR>christina.rudinsnobohm@kemi.se <BR>Kurt Haglund, 09 - 519 41 274, kurt.haglund@kemi.se<BR>Strategi mot kvicksilver, bly och kadmium<BR><BR><BR><BR>2004-02-09  <BR> <BR>Det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö anger bl.a. att miljön inom en generation ska vara fri från metaller som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. <BR>För att nå målet krävs internationella insatser. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har tagit fram en gemensam strategi för det internationella miljöarbetet. Strategin ska göra det möjligt att få till stånd stränga begränsningar för kvicksilver, kadmium och bly.<BR>Läs strategin mot tungmetaller (pdf, 232 kb)<BR><BR>Europeiska kommissionen erbjöd alla intressenter att ge sina bidrag till en europeisk kvicksilverstrategi i maj 2004.<BR>Läs mer på europeiska kommissionens sidor om kvicksilver<BR><BR>Mer om<BR>Kvicksilver <BR>Regeringsuppdrag om generellt förbud mot att hantera kvicksilver<BR>Kontaktperson:<BR>Petra Ekblom, petra.ekblom@kemi.se <BR><BR>Bly<BR>Kontaktperson:<BR>Anna Nylander, anna.nylander@kemi.se<BR><BR>Kadmium<BR>Kontaktperson:<BR>Åsa Thors, asa.thors@kemi.se<BR>Kemikalieinspektionen kräver<BR>information om kemikalier i varor<BR><BR><BR><BR>När varor innehåller ämnen som har särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö ska information alltid lämnas till användaren. Det anser Kemikalieinspektionen som den 29 oktober lämnade utredningen Information om varors innehåll av farliga kemiska ämnen till regeringen. <BR>- Bristen på information om vilka farliga kemikalier som ingår i varor är ett stort problem. Det är en flaskhals när det gäller möjligheten för leverantörer och konsumenter att kunna välja bort farliga kemikalier. Jag är glad över att vi börjat bearbeta detta på allvar och kan komma med förslag till hur vi kan gå vidare, säger KemI:s generaldirektör Ethel Forsberg. <BR>Några av de förslag KemI lämnar som svar på uppdraget från regeringen är:<BR>När varor innehåller ämnen som har särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö ska information alltid lämnas till användaren. <BR>För vissa andra farliga ämnen ska information lämnas om de förekommer i varor där ämnen lätt kan frigöras och nå människor eller miljö. <BR>Det bör vara en rättighet att på begäran få veta om det finns farliga ämnen i de varor man köper och använder.<BR>I första hand bör kraven på information omfatta de särskilt farliga ämnena. Produktgrupper som bör prioriteras är sådana som är avsedda att användas av känsliga grupper som t.ex. barn och allergiker, föreslår Kemikalieinspektionen.<BR>KemI bedömer att enbart frivilliga informationssystem inte räcker för att tillräcklig information om farliga ämnen i varor ska lämnas mellan de olika led som tillverkar och använder varor och ut till konsumenterna. Därför behövs regler. <BR>Eftersom varor rör sig fritt inom EU måste regler om information om varors innehåll av kemiska ämnen införas inom hela unionen. Utredningen belyser flera juridiska vägar. En möjlighet som KemI pekar på är att den nya kemikalielagstiftningen (REACH) inom EU utvecklas med krav på information när de farligaste ämnena förekommer i varor. <BR>Regeringen har i höst, mot bakgrund av KemI:s utredning, lagt förslag till hur den nya kemikalielagstiftningen inom EU kan förstärkas i detta avseende.<BR>Rapporten Information om varors innehåll av farliga kemiska ämnen (pdf, 648 kb)<BR><BR>För mer information kontakta:<BR>Ethel Forsberg, tel 08- 519 41 150, mobil 070-429 38 82<BR>e-post: ethel.forsberg@kemi.se<BR>Ingela Andersson, tel 08-519 41 119, mobil: 070-429 38 78<BR>e-post: ingela.andersson@kemi.se<BR>Karin Thorán, tel 08-519 41 156, mobil: 070-767 89 07<BR>e-post: karin.thoran@kemi.se<BR>Bakgrund: Det andra delmålet i riksdagens strategi för en Giftfri miljö handlar om varor. Målet är att varor ska vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår senast år 2010.<BR>Svenskt näringsliv behöver<BR>den nya kemikalielagstiftningen<BR>Ofattbart höga kostnader för sanering av kemikalie<BR><BR><BR><BR>– Den kommande kemikalielagstiftningen (REACH) kommer att tvinga tillverkare och importörer att investera i kunskap om kemikalier. Hanteringen av kemikalier kommer att struktureras <BR>på ett bättre sätt. Detta kommer att bli till stor glädje och nytta. <BR>Det sa Ethel Forsberg på tisdagen när hon talade på temat Konsekvenser av REACH på Ecology 2004 på Miljöteknikmässan <BR>i Göteborg.<BR>– Företag som använder kemikalier kommer att slippa ta de stora kommersiella risker de tvingas ta idag. Kemikalier med farliga egenskaper för hälsa och miljö har bokstavligen byggts in vårt samhälle. PCB (polyklorerade bifenyler), som fått bred användning, innebär kostnader för det svenska samhället i intervallet 3,5–4,5 miljarder kronor för framför allt sanering och avfallshantering under perioden 1971–2018. Och då är inte skadorna på hälsa <BR>och miljö inräknade. För hela EU beräknas PCB kosta 130–680 miljarder kronor. Detta framgår av en konsekvensstudie som Nordiska ministerrådet låtit göra och som snart kommer att publiceras. <BR>– Kostnaderna är flera gånger högre än vad kommissionen beräknar att hela REACH kostar näringslivet under genomförandet de första 10 åren, sa Ethel Forsberg.<BR><BR>Kontakt:<BR>Ethel Forsberg<BR>Mobil: 070-429 38 82<BR>Nordiskt/baltiskt initiativ för att minska risker från växtskyddsmedel<BR><BR><BR><BR>EU ser över sina regler för växtskyddsmedel. Därför har Sverige tillsammans med Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Norge lämnat in förslag till ändringar.<BR>De nordiska och baltiska länderna vill göra det möjligt att på ett mer aktivt sätt arbeta för att minska riskerna och användning av växtskyddsmedel inom EU. Bl.a. föreslår de att substitutionsprincipen ska inkluderas i direktivet för växtskyddsmedel. Det innebär att skadliga medel ska ersättas med mindre skadliga när möjlighet finns.<BR>- Vi ser det som en stor framgång att vi lyckats ena så många länder i denna viktiga fråga, säger Siv Ljungquist på Kemikalieinspektionen. Under hösten ska kommissionen förhandla om innehållet i det nya direktivet.<BR>Förslaget får stöd av svenska Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i ett brev till kommissionen. <BR>Läs mer om förslaget till ändringar i växtskyddsmedelsdirektivet<BR><BR>Kontakt<BR>Siv Ljungquist<BR>Tel. 08-519 41 229<BR>e-post: siv.ljungquist@kemi.se<BR>Nordisk studie visar att PFOS har stor spridning i miljön<BR><BR><BR><BR>PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra) finns nästan överallt i miljön. Det visar de prov som togs inom ramen för ett projekt som omfattade de fem nordiska länderna samt Färöarna. Syftet med projektet var att se var i miljön dessa ämnen förekommer. Prover togs i bl.a. fisk, sediment, slam, vatten, nederbörd och marina däggdjur. <BR>- Resultaten är särskilt oroande eftersom dessa ämnen har egenskaper som liknar de klassiska miljögifterna DDT och PCB. Framför allt är de mycket svårnedbrytbara i miljön och kan anrikas i djur och människa, säger Alf Lundgren, som varit KemI:s representant i den nordiska projektgruppen. <BR>- Därför är det viktigt att förhindra utsläpp av dessa ämnen innan vi börjar se skador på människors hälsa och i miljön. Görs ingenting kommer halterna i miljön att öka. Eftersom ämnena bryts ned så långsamt kommer det att ta mycket lång tid för miljön att återhämta sig.<BR>Läs pressmeddelande och rapporten på Nordiska rådets webbplats.<BR>Kemikalieinspektionen lämnade i juni 2004 rapporten <BR>PFOS-relaterade ämnen - strategi för utfasning till regeringen. <BR>KemI vill ha förbud och begränsningar riktade mot PFOS och PFOS-relaterade ämnen.<BR>Läs KemI:s pressmeddelande och rapport till regeringen.<BR><BR>Kontakt hos KemI<BR>Alf Lundgren<BR>Tel. 08-519 41 233<BR>e-post: alf.lundgren@kemi.se<BR>Lediga tjänster<BR><BR><BR><BR>Om du vill komma i kontakt med vår personalavdelning kontakta<BR>Lars Westberg<BR>tel. 08-519 411 38<BR>e-post: lars.westberg@kemi.se<BR><BR>Inga lediga tjänster just nu.<BR>Upphandlingar<BR><BR><BR><BR>Kemikalieinspektionens förenklade upphandlingar annonseras i Anbudsjournalens elektroniska databas. Förfrågningsunderlagen för pågående upphandlingar publiceras nedan. Det fullständiga underlaget kan hämtas elektroniskt under respektive rubrik eller rekvireras från ansvarig handläggare.<BR>Pågående upphandlingar<BR><BR><BR><BR>Inga pågående upphandlingar just nu<BR><BR>Aktuella remisser<BR><BR><BR><BR><BR><BR><BR><BR>2004-11-04<BR>Ändringar i Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8 och KIFS 1994:12<BR><BR><BR><BR>2004-11-02<BR>Genomförande av kommissionens direktiv 2004/98/EG <BR><BR><BR><BR>2004-09-07<BR>Genomförande av kommissionens direktiv 1999/77/EG om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av asbest<BR><BR><BR>Aktuella regeringsuppdrag<BR><BR><BR><BR><BR><BR><BR><BR>2004-08-17<BR>Regeringsuppdrag om att ta fram underlag för ett nationellt förbud mot flamskyddsmedlet dekaBDE<BR><BR><BR><BR>2003-12-18<BR>Regeringsuppdrag om ett system för hälso- och miljöinformation om varors innehåll av farliga ämnen <BR><BR><BR><BR>Välkommen till PTS webbplats!<BR>PTS vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Våra fyra övergripande mål är: konsumenternas intressen i centrum, effektiv konkurrens, effektivt resursutnyttjande och säker kommunikation.<BR>Cookies på PTS webbplats<BR>Denna webbplats använder cookies. För att alla <BR>funktioner ska fungera krävs att du accepterar cookies. Läs mer.<BR>Prenumerera på PTS nyheter <BR><BR>Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm 08-678 55 00 | pts@pts.se | Mer kontaktinfo<BR><BR>Vad är Direktassistans?<BR>Snabblänkar<BR><BR>- Säkerhet på Internet<BR>- Marknadsstatistik<BR>- Sök lediga jobb på PTS!<BR>- Marknadsanalyser (SMP)<BR>- Prisjämförelser IP-telefoni<BR> - Blanketter/ansökningshandlingar<BR>- Nummerplanen<BR>- Prisjämförelser<BR>- Sveriges IT-incidentcentrum<BR>- Konsumentinformation<BR> <BR>Aktuellt<BR><BR>2004-11-17<BR>Förslag från PTS: Så ska konsumenter kunna köpa fasta teleabonnemang från andra operatörer än Telia Sonera<BR>Post- och telestyrelsen, PTS, presenterar idag det slutliga förslaget på hur Telia Sonera ska ge andra operatörer möjlighet att återförsälja fasta teleabonnemang till konsumenter. <BR>2004-11-15<BR>Aktuella konsumentfrågor: abonnemang och konkurrens<BR>PTS får just nu frågor från konsumenter om när och hur man kan köpa abonnemang från en annan operatör än Telia. Många undrar också vad PTS gör för att förbättra konkurrensen på bredbandsmarknaden. Besök våra speciella konsumensidor om du vill veta mer. <BR><BR>2004-10-28<BR>Phishing - en ny form av Internetbedrägeri<BR>Spam definieras ofta som oönskad elektronisk kommunikation i stora volymer som exempelvis skickas via e-post. Företeelsen är i allmänhet en irriterande men ganska ofarlig bärare av reklam för olika produkter. Idag blir det allt vanligare att spam används för att sprida så kallade spionprogram*, virus eller utnyttjas i allvarliga bedrägerier. Ett nytt hot är så kallad phishing. <BR>2004-10-20<BR>TeliaSonera, Tele2 och Vodafone får högst ta ut 80 öre per minut av operatörer vars abonnenter ringer till bolagens mobilnät<BR>PTS underrättar idag TeliaSonera, Tele2 och Vodafone om att de priser bolagen tar ut av andra operatörer när operatörernas abonnenter ringer till TeliaSoneras, Tele2:s och Vodafones mobilnät är för höga. <BR>Senaste nytt<BR>Varning för osterila produkter: intravenösa administrationsset och förlängningsset<BR>17 november 2004<BR>En container innehållande intravenösa administrationsset och förlängningsset, tillverkade av Alaris Medical Systems och Clinico, har stulits. Produkterna är packade och märkta med symbolen ”STERILE” men har inte steriliserats. Om dessa ICKE STERILA set används kan det finnas risk för infektion. Läkemedelsverket varnar för att dessa osterila produkter kan komma i omlopp inom Sverige.<BR> Läs mer: Varning för osterila produkter: intravenösa administrationsset och förlängningsset <BR>Läkemedelverket till läkarstämman i Göteborg<BR>17 november 2004<BR>Läkemedelsverket deltar med en monter vid läkarstämman Medicin 2004 i Göteborg den 24 – 26 november. Läkemedelsverket medverkar också i symposiet ”Vad gör vi med våra allvarliga farmakologiska biverkningar?” den 24 november kl 14.30 – 16.00. Symposiet belyser hur vi i rutinsjukvården kan höja medvetenheten om allvarliga biverkningar. Även behovet av myndighetssamverkan diskuteras. <BR>Hormonbehandling i klimakteriet<BR>16 november 2004<BR>Under de senaste åren har resultat från nya studier visat att hormonbehandling i klimakteriet (HRT), vid sidan om effektiv symptomlindring, kan innebära vissa risker. Läkemedelsverket bedömer dock att för kvinnor med klimakteriesymptom ger HRT positiva vinster som överväger identifierade risker.<BR> Läs mer om hormonbehandling i klimakteriet <BR>Cetiprin (emepron) injektionsvätska och Cetiprin Novum tabletter, avregistreras<BR>16 november 2004<BR>Cetiprin (emepron) injektionsvätska och Cetiprin Novum tabletter avregistreras 30 november 2004 på företagets begäran. Tillverkningen av både tabletter och injektionsvätska upphör och läkemedlen kommer därför ej att kunna tillhandahållas på licens. <BR>Nya godkända läkemedel<BR>16 november 2004<BR> Godkännandelista nr 38 <BR>Nya godkända naturläkemedel<BR>15 november 2004<BR>Följande naturläkemedel godkändes den 2 november 2004:<BR>- Cyclodynon, filmdragerade tabletter<BR>- Echinadrops, orala droppar, lösning<BR>- Echinaforce, orala droppar, lösning <BR>- Echinamin, orala droppar, lösning<BR>- Enteroplant, enterokapslar, mjuka<BR> Läs mer om de godkända naturläkemedlen <BR>Kunde läkemedelsmyndigheterna ha reagerat tidigare i Vioxx-fallet?<BR>12 november 2004<BR>I förra veckans Lancet framfördes kritik mot läkemedelskontrollmyndigheterna för att man inte agerat tidigare och dragit in Vioxx från marknaden. Men kunde myndigheterna ha reagerat snabbare? <BR> Läs Läkemedelsverkets uppfattning <BR>Nya godkända läkemedel<BR>10 november 2004<BR> Godkännandelista nr 37 <BR>Pressmeddelande: Avbryt inte atenololbehandling<BR>5 november 2004<BR>I dag rapporteras i media om resultat av en studie publicerad i Lancet rörande atenololbehandling av högt blodtryck. Studien kommer att analyseras av Läkemedelsverket. Patienter uppmanas att inte avbryta sin atenololbehandling utan att först ha diskuterat med sin läkare på grund av risk för utsättningsreaktioner. <BR> Läs mer om Atenolol <BR>Tillverkningsfel på inhalator för Pulmicort inhalationsspray 100 mikrogram/dos<BR>5 november 2004<BR>Vissa tillverkningsserier av astmaläkemedlet Pulmicort (budesonid) inhalationsspray med styrkan 100 mikrogram/dos kan på grund av ett tillverkningsfel ge för låg eller ingen dos alls. Patienter som använder läkemedlet uppmanas att kontrollera tillverkningsnumret på inhalatorn. <BR> Läs mer om Pulmicort  <BR>Biverkningsrapporter i samband med utbyte av läkemedel<BR>4 november 2004<BR>Läkemedelsverket har i september 2004 gjort en genomgång av totalt 214 inkomna biverkningsrapporter med anknytning till utbytesreformen. Överlag har rapporterna beskrivit biverkningar som även är kända för substansen i fråga. Bortsett från ett begränsat antal fall där biverkningar skulle kunna knytas till tillsatsämnen så finns i nuläget ingenting i det inkomna materialet som talar för ett tydligt samband mellan så kallad generikasubstitution och ett ökat problem med biverkningar.<BR> Läs mer om biverkningsrapporten <BR> Nyhetsarkiv Om Läkemedelsverket<BR>Läkemedel och medicinska produkter ska vara säkra, effektiva och av hög kvalitet. Läkemedelsverket är en statlig myndighet som arbetar för patienternas säkerhet, främst genom kontroll, godkännande och information till hälso- och sjukvården.<BR> Mer om Läkemedelsverket<BR>  Aktuella ämnen - efterfrågat<BR> Resa med läkemedel<BR> Huvudlöss - förebygg och bota<BR> Nya regler för kliniska prövningar<BR> Att använda läkemedel<BR> Köpa läkemedel på internet?<BR> Sjuksköterskors förskrivningsrätt<BR> Utbytbara läkemedel - aktuell lista<BR> Mirakelmedel eller dödspiller? <BR>  Genvägar till webbplatsen<BR> Behandlingsrekommendationer <BR> Bipacksedlar - PIL (human) <BR> Biverkningar <BR> Godkännanden <BR> Kliniska prövningar <BR> Licenser<BR> Läkemedelsmonografier/värdering <BR> Läkemedelsverkets tidning <BR> Produktresuméer - SPC (human)  <BR>  Nyhetsbrev varje vecka<BR>Veckans nyheter direkt till din <BR>e-postadress. Anmäl dig här <BR>  Externa länkar<BR> Apoteket - www.apoteket.se<BR> EMEA - www.emea.eu.int <BR> FASS (LIF) - www.fass.se <BR> LFN - www.lfn.se<BR> Socialstyrelsen - www.sos.se <BR> Fler länkar..<BR>  VIKTIGT: Det kan inte uteslutas att felaktiga uppgifter kan förekomma på webbplatsen pga tekniska fel eller andra omständigheter. Användning av publicerade uppgifter sker på eget ansvar. Läkemedelsverket har inte möjlighet att ge enskilda patienter råd om behandling, utan ger endast generella rekommendationer och svarar på allmänna frågor om läkemedel. Om du har frågor som rör din egen behandling får vi därför hänvisa till din läkare eller annan lämplig instans inom sjukvården.<BR><BR><BR><BR><BR> Allmänheten / Frågor &amp; Svar<BR>Resa med läkemedel och införsel för personligt bruk<BR>Jag ska på utlandssemester. Vilka regler gäller för införsel av läkemedel till andra länder? <BR>Vilka regler gäller för införsel av läkemedel till Sverige för mig som privatperson? <BR>Ett paket till mig har blivit stoppat av tullen för att det innehåller läkemedel. Vad kan jag göra? <BR>Jag har bara beställt kosttillskott och naturprodukter! Kan de verkligen vara läkemedel? <BR>Vilka särskilda regler gäller för införsel av narkotiska läkemedel till Sverige? <BR>Jag ska resa utomlands och vara borta mer än 30 dagar. Schengenintyget gäller bara 30 dagar – vad gör jag? <BR>Var kan jag hitta reglerna som styr in- och utförsel av läkemedel för privat bruk? <BR><BR>Jag ska på utlandssemester. Vilka regler gäller för införsel av läkemedel till andra länder?<BR>Regler gällande införsel av läkemedel skiljer sig åt mellan olika länder. Om man undrar vilka regler som gäller i ett visst land kan man förslagsvis vända sig till landets ambassad i Sverige.<BR>Om du skall resa till ett land som omfattas av Schengenavtalet (numera samtliga EU-länder) och behöver ta med dig en narkotikaklassad medicin skall du ha med dig ett så kallat Schengenintyg, som du kan få utskrivet på ett apotek.<BR>Information om Schengenintyg (2002-04-02, uppdaterad 2004-06-10) <BR>Förteckning över narkotikaklassade läkemedel <BR><BR>Vilka regler gäller för införsel av läkemedel till Sverige för mig som privatperson?<BR>Olika regler gäller för införsel av läkemedel till Sverige om du kommer resande och om du beställer läkemedel per post, t ex via Internet. Reglerna skiljer sig också beroende på om införseln sker från ett EU/EES-land eller ej. För narkotikaklassade läkemedel gäller särskilda regler.<BR>Om jag kommer resande…<BR>Som resande från ett EU/EES-land får man vid varje inresa till Sverige föra in läkemedel för personligt bruk motsvarande högst ett års förbrukning.<BR>Som resande från ett land utanför EU/EES får man vid varje inresa till Sverige föra in läkemedel för personligt bruk motsvarande högst tre månaders förbrukning.<BR>Om jag beställer per post…<BR>Man får beställa läkemedel för personligt bruk från ett EU/EES-land motsvarande högst ett års förbrukning. Läkemedlet måste vara godkänt både i Sverige och i exportlandet och ha införskaffats på apotek eller motsvarande. Om läkemedlet är receptbelagt i det ena eller i båda länderna måste det vara utskrivet av en behörig förskrivare inom EU/EES.<BR>Du måste kunna styrka att de nämnda kraven är uppfyllda. Att ett läkemedel är för personligt bruk kan styrkas t.ex. genom att det är försett med en apoteksetikett med ditt namn.<BR>Man får inte föra in läkemedel från ett land utanför EU/EES via post. Läkemedelsverket kan dock bevilja dispens från detta förbud i vissa speciella undantagsfall.<BR><BR>Ett paket till mig har blivit stoppat av tullen för att det innehåller läkemedel. Vad kan jag göra?<BR>Det är förbjudet att för personligt bruk föra in läkemedel från ett land utanför EU/EES per post. Läkemedelsverket kan endast i speciella undantagsfall ge dispens från detta förbud.<BR>En dispensansökan skall göras skriftligen. Ingen särskild blankett krävs. Det går bra att skicka ansökan till Läkemedelsverket via post, e-post eller fax. Följande skall finnas med i ansökan:<BR>En beskrivning av vad som hänt <BR>Uppgifter om vilka mediciner som finns i paketet och i vilka mängder. <BR>En motivering till varför Ni anser att Ni bör beviljas dispens <BR>Ert namn, Er adress och Ert telefonnummer <BR>Uppgift om vem som spedierat den aktuella försändelsen (Posten, Fed Ex, Danzas ASG eller annan) och var den nu befinner sig. <BR>Kopia på ev. brev från Arlanda Postterminal eller alternativt ankomstnummer eller referensnummer hos speditören. <BR>När Läkemedelsverket fått din dispensansökan kommer Läkemedelsverket kontakta tull/ speditör och begära in uppgifter från dem om läkemedlen i paketet. Sedan gör Läkemedelsverket en bedömning av om varorna i paketet är läkemedel enligt definitionen i läkemedelslagen. Om det är läkemedel i paketet, görs en bedömning av om det finns skäl för att få dispens att ta in läkemedlen.<BR>En dispensansökan kan skickas till Läkemedelsverket i förväg, innan läkemedlen skall tas in.<BR><BR>Jag har bara beställt kosttillskott och naturprodukter! Kan de verkligen vara läkemedel?<BR>Läkemedel är enligt definitionen i läkemedelslagen:<BR>Varor som är avsedd att tillföras människa eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom – eller användas i likartat syfte.<BR>Reglerna om införsel av läkemedel gör ingen skillnad på varor som är av syntetiskt ursprung och varor som innehåller naturprodukter. Naturläkemedel är en typ av läkemedel som när de godkänts av Läkemedelsverket får säljas även utanför apotek. Detta betyder att samma typ av produkt som säljs i en livsmedelsaffär i Sverige kan stoppas i tullen vid import.<BR>Läkemedelsverket kan besluta att läkemedelslagen skall tillämpas också för varor som står läkemedelslagen nära. Så har skett vad gäller t.ex. bantningspreparat med laxermedel eller med efedrin och tryptofan. Vissa andra preparat som androstendion och DHEA omfattas också.<BR>Om du anser att tullen klassificerat de produkter du beställt som läkemedel på felaktiga grunder måste du skicka in en dispensansökan till Läkemedelsverket för att Läkemedelsverket skall göra en bedömning.<BR><BR>Vilka särskilda regler gäller för införsel av narkotiska läkemedel till Sverige?<BR>Sömntabletter, lugnande medicin och starka mediciner mot smärta kan vara narkotikaklassade. Om du vill veta om din medicin är narkotikaklassad i Sverige kan du fråga på ett apotek eller titta på Läkemedelsverkets förteckning över narkotikaklassade läkemedel.<BR>Resande från ett land som inte deltar i Schengensamarbetet får föra in narkotiska läkemedel i klass II och III för högst 5 dagars förbrukning, och narkotiska läkemedel i klass IV och V för högst 3 veckors förbrukning.<BR>Om man reser från ett land som är med i Schengensamarbetet och medför ett så kallat Schengenintyg är det dock möjligt att föra in narkotiska läkemedel i klass II, III, IV och V i en mängd som motsvarar högst 30 dagars förbrukning.<BR>Narkotiska läkemedel får inte tas in i Sverige via post. Läkemedelsverket har ingen möjlighet att ge dispens från detta förbud.<BR>Information om Schengenintyg (2002-04-02) <BR>Förteckning över narkotikaklassade läkemedel <BR><BR>Jag ska resa utomlands och vara borta mer än 30 dagar. Schengenintyget gäller bara 30 dagar – vad gör jag?<BR>Det finns ingen möjlighet till förlängning av intyget. Kontakta läkare i besökslandet för ny förskrivning. Du måste då kontrollera vilka införselregler som gäller för narkotika vid inresa till Sverige för hemresan.<BR>Alternativt kan du kontrollera om besökslandets apotek expedierar svenska recept för narkotiska preparat och hämta ut ytterligare läkemedel i besökslandet.<BR><BR>Var kan jag hitta reglerna som styr in- och utförsel av läkemedel för privat bruk?<BR>Läkemedelslagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om läkemedelshanteringen i Sverige. I 17 § finns bestämmelser om import av läkemedel.<BR>Därtill har Läkemedelsverket meddelat en föreskrift om införsel av läkemedel för personligt bruk, LVFS 1996:5.<BR>Regler kring kontrollen av narkotika återfinns i LVFS 1997:11.<BR><BR>OBS! Läkemedelsverket har inte möjlighet att ge enskilda patienter råd om läkemedelsbehandling, utan ger endast generella rekommendationer och svarar på allmänna frågor om läkemedel. Om du har frågor som rör din egen behandling får vi därför hänvisa till din husläkare, till sjukvårdsupplysningen, eller annan lämplig instans inom sjukvården.<BR><BR><BR><BR> Frågor och svar (FAQ)<BR>Huvudlöss<BR>Hur uppstår en lusepidemi? Var kommer lössen ifrån? <BR>Hur ser en lus ut och hur gör jag för att upptäcka dem? <BR>Vilket lusmedel rekommenderas i första hand? <BR>Börjar lössen bli resistenta mot lusmedlen? <BR>Hur kan vi motverka risken för resistensutveckling? <BR>Varför ska jag upprepa behandlingen efter en vecka? <BR>Kan man använda lusmedel i förebyggande syfte? <BR>Vad ska jag göra om behandlingen inte hjälper? <BR>Har huvudlöss något med hygien att göra? <BR>Bör barnen stanna hemma från skola/förskola om de har huvudlöss? <BR>Är det viktigt att städa extra noggrant hemma när någon i familjen har huvudlöss? <BR>Kan huvudlöss överföra sjukdomar? <BR>Vad kan man göra för att undvika att bli smittad av huvudlöss? <BR>Läs också gärna artikeln Lusläsning (publicerad i Information från Läkemedelsverket 2002:01) <BR><BR>Hur uppstår en lusepidemi? Var kommer lössen ifrån?<BR>Lössen har alltid varit en del av människans naturliga parasitfauna och har aldrig utrotats. De trivs endast i människans hårbotten, och kan alltså inte smitta mellan djur och människa. Vid vissa perioder är det vanligare med huvudlöss, t.ex. vid terminsstarter i skolan.<BR>Hur ser en lus ut och hur gör jag för att upptäcka dem?<BR>Lössen är små, 2-3 mm långa och grågula till färgen. De håller sig fast i hårstråna med gripklor. De gulvita äggen, gnetterna, är 1 mm långa och sitter fastklibbade vid hårstråna nära hårbotten. De kläckta äggen, som sitter längre ut på hårstrået, är lättare att se.<BR>Ofta upptäcks lössen på grund av klåda i hårbotten, men man kan även ha huvudlöss utan att det kliar (särskilt vanligt hos vuxna). Svart pulver på kragen eller kudden kan vara lusens avföring. Du kan också hitta lusens ömsade skinn, som är svåra att skilja från döda löss.<BR>Använd en luskam och finkamma håret över ett vitt papper eller en spegel för att upptäcka lössen. Det är även bra att ha ett förstoringsglas till hands. Användning av balsam gör kamningen lättare.<BR>Vilket lusmedel rekommenderas i första hand?<BR>Det finns olika läkemedel mot huvudlöss, varav Prioderm och Nix är de vanligaste. Prioderm finns både som liniment (kutan lösning) och schampo. Prioderm liniment anses effektivare än schampot, bland annat för att det används i torrt hår och har längre behandlingstid, och rekommenderas just nu i första hand.<BR>Börjar lössen bli resistenta mot lusmedlen?<BR>Det finns utländska rapporter (bl.a. från England och USA) om att lössen utvecklat resistens mot använda medel. Några motsvarande undersökningar har inte gjorts i vårt land, men i nuläget håller en arbetsgrupp på att förbereda för att vid behov kunna göra resistensprövningar. Behandlingssvikt beror dock troligtvis oftast på att behandlingen inte utförts på rätt sätt eller på återsmitta. Om inte en ordentlig kontaktspårning gjorts där man undersökt, d.v.s. finkammat, alla tänkbara kontakter och behandlat dem som haft huvudlöss, är risken stor att "behandlingssvikten" i själva verket är återsmitta från en obehandlad individ.<BR>Hur kan vi motverka risken för resistensutveckling?<BR>För att minska risken för resistensutveckling är det viktigt att lusmedlen används på rätt sätt, och att bruksanvisningen följs noggrant, så att inga löss "överlever" behandlingen. Om användningen av medlen begränsas till de som verkligen har löss begränsas även antalet<BR>"felaktiga" behandlingar. Därför bör endast den eller de som har löss behandlas. Behandlingar "för säkerhets skull" bör undvikas.<BR>Varför ska jag upprepa behandlingen efter en vecka?<BR>En första behandling som utförs enligt bruksanvisning ska ta död på alla levande löss och på flertalet ägg. Behandlingen dödar dock inte alltid alla ägg, varför det är viktigt med en andra behandling efter en vecka. Då har nämligen de ägg som eventuellt överlevt hunnit kläckas och en ny behandling tar då död på de nykläckta lössen innan de blivit fullvuxna och i sin tur kan lägga ägg (tar ca 2-3 veckor).<BR>Kan man använda lusmedel i förebyggande syfte?<BR>Nej, lusmedlen har ingen förebyggande effekt. Endast de som har huvudlöss ska behandlas.<BR>Vad ska jag göra om behandlingen inte hjälper?<BR>Läs återigen igenom bruksanvisningen för att se om behandlingen utförts korrekt. Det är viktigt att tillräckligt mycket medel använts och att medlet fått sitta i håret den tid som står i bruksanvisningen. Utvärdera effekten först 6-8 timmar efter du gjort den andra behandlingen, det kan nämligen ta ett litet tag innan alla löss dör.<BR>Fundera över om den "misslyckade behandlingen" i själva verket kan vara ny smitta. Om du redan ett par dagar efter genomförd behandling finner fullvuxna (2-3 mm långa) löss i håret tyder det på ny smitta. Det är viktigt att alla tänkbara kontakter undersöks, dvs finkammas med luskam, och att de som har löss behandlas om möjligt samtidigt för att minska risken för att man ska smittas på nytt.<BR>Om behandlingen utförts enligt bruksanvisning och återsmitta inte är troligt kan den misslyckade behandlingen bero på att lössen är resistenta, motståndskraftiga, mot medlet. Du kan då byta till ett annat lusmedel. Fråga på apoteket om hjälp.<BR>Har huvudlöss något med hygien att göra?<BR>Nej. Huvudlössen trivs mycket bra i rent hår (de lever av blod och ej av smuts) och hygienen har därför ingen betydelse för om man blir smittad eller inte. Det går därför inte heller att "tvätta" bort löss med vanligt schampo.<BR>Bör barnen stanna hemma från skola/förskola om de har huvudlöss?<BR>Skolan/förskolan bör göras uppmärksam på att löss förekommer så att alla föräldrar i klassen kan uppmanas att undersöka sina barn. För att minska risken för återsmitta är det viktigt att alla föräldrar får denna information, så att alla barn med huvudlöss kan behandlas ungefär samtidigt. Behandlingen bör göras så snart man upptäckt löss eller gnetter. Barnen bör också informeras om att försöka undvika huvud mot huvudkontakt och att inte låna varandras mössor, kammar odyl. Det är dock oftast inte nödvändigt att barnen stannar hemma från skolan.<BR>Är det viktigt att städa extra noggrant hemma när någon i familjen har huvudlöss?<BR>Nej. Huvudlössen trivs bara i hårbotten och smittar därför främst genom huvud mot huvudkontakt. Utanför hårbotten lever lössen högst i ett dygn, och redan efter några timmar är de så medtagna att de inte kan överleva på sikt. Några åtgärder i hemmet behöver därför inte göras. Om man vill vara på den säkra sidan kan man lägga vissa föremål som mössor och kammar i frysen 1 dygn. Den mesta tiden och kraften bör dock läggas på noggrann luskamning, smittspårning och behandling.<BR>Kan huvudlöss överföra sjukdomar?<BR>Nej. Vad man vet idag överför inte huvudlöss sjukdomar och är alltså inte farliga. Går man med löss länge kan dock hårbotten bli sårig och irriterad.<BR>Vad kan man göra för att undvika att bli smittad av huvudlöss?<BR>Det finns ingen förebyggande behandling att tillgå för att undvika smitta. Om man vet att det förekommer huvudlöss på exempelvis en skola kan man informera barnen om att försöka undvika huvud mot huvudkontakt. Undersök sedan alla i familjen regelbundet med luskam så att de som smittats av lössen kan behandlas.<BR>OBS! Läkemedelsverket har inte möjlighet att ge enskilda patienter råd om läkemedelsbehandling, utan ger endast generella rekommendationer och svarar på allmänna frågor om läkemedel. Om du har frågor som rör din egen behandling får vi därför hänvisa till din husläkare, till sjukvårdsupplysningen, eller annan lämplig instans inom sjukvården. <BR><BR><BR>Kliniska prövningar av humanläkemedel - nya regler<BR>OBS! De tidigare reglerna för kliniska prövningar gäller fortfarande för veterinärmedicinska läkemedelsprövningar samt för de ansökningar som lämnats före 1 maj 2004. <BR> Till de tidigare reglerna<BR>En klinisk prövning är en undersökning på människa som syftar till att t.ex. upptäcka eller verifiera de kliniska, farmakologiska eller farmakodynamiska effekterna av ett läkemedel. Syftet med prövningen kan också vara att identifiera eventuella biverkningar, studera absorption, distribution, metabolism och utsöndring av ett läkemedel i syfte att säkerställa dess säkerhet och effekt. <BR>Sedan 1 maj 2004 gäller nya regler för att ansöka om och genomföra en klinisk prövning. <BR>Allmän information<BR> Kort om ändringarnaSammanfattning av de nya reglerna<BR> IntroduktionAllmänt om vad en klinisk prövning är och vad de deltagande parterna har för roll.<BR> Begrepp &amp; ordförklaringFörklaring av viktiga ord och begrepp.<BR> Tidigare informationOmfattande förändringar av regelverket för kliniska prövningar (2003-12-17)<BR> OH-presentation OH-presentation av de nya reglerna (pdf, 260 kb) <BR>  <BR>Ansökan om klinisk prövning till Läkemedelsverket<BR> Ansökan steg-för-stegSå ansöker man om en klinisk läkemedelsprövning.<BR> EudraCT-nummerSå skaffar man ett EudraCT-nummer till ansökan.<BR> AvgifterAvgiftsinformation och blankett för avgiftsbefrielse.<BR>  <BR>Ansökan om klinisk prövning till etikprövningsnämnd<BR> www.forsknings-<BR>etikprovning.seProcedur för ansökan till etikprövningsnämnd.<BR>  <BR>Rapportering under och efter klinisk prövning<BR> Nytt om rapporteringDen nya prodeduren för kliniska prövningar medför ändrade former för rapportering till läkemedelsverket<BR> Väsentliga ändringarÄndringsanmälan ska skickas in vid väsentliga ändringar i protokollet eller i informationen om produktens kvalitet, effekt och säkerhet.<BR> Avslutad prövning Sponsor skall omedelbart rapportera om avbruten, avslutad eller ej påbörjad klinisk prövning.<BR> SlutrapportEn slutrapport skall sändas in senast 12 månader efter att studien avslutats<BR> Biverkningsrapportering (SUSARs)Så rapporterar du in en biverkning av en klinisk prövning.<BR> Årlig biverknings- sammanställningSponsor skall årligen skicka in en sammanställning av biverkningar som inträffat i en pågående prövning.<BR>  <BR>Regelverk &amp; riktlinjer<BR> www.wma.net Helsingforsdeklarationen - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects<BR> ICH-GCP ICH:s Guideline for Good Clinical Practice.<BR> Direktiv 2001/20/EGEuropaparlamentets och rådets direktiv /../ om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel.<BR> LVFS 2003:6Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om klinisk prövning av läkemedel för humant bruk.<BR> NTA (Notice to Applicants) vol. 10  Detailed guidance for the request for authorisation of a clinical trial on a medicinal product for human use to the competent authorities, notification of substantial amendments and declaration of the end of the trial.<BR> NTA (Notice to Applicants) vol. 10  Detailed guidance on the application format and documentation to be submitted in an application for an Ethics Committee on a the clinical trial on medicinal products for human use.<BR> NTA (Notice to Applicants) vol. 10 Detaled guidance on the European clinical trials database (EUDRACT Database).<BR> NTA (Notice to Applicants) vol. 10  Detailed guidance on the collection, verification and presentation of adverse reaction reports arising from clinical trials on medicinal products for human use / Detailed guidance on the European database of Suspected Unexpected Serious Adverse Reactions (Eudravigilance – Clinical Trial Module)<BR> Directive 2003/94/ECCommission Directive 2003/94/EC, of 8 October 2003, laying down the priciples and guidelines of good manufacturing practice in respect of medicinal products for human use and investigational medicinal products for human use.<BR> NTA, vol. 4/annex 13Eudralex VOLUME 4 GMP: Annex 13 Manufacture of Investigational Medicinal Products <BR>  <BR>Övrigt<BR> GCP-inspektionSå arbetar Läkemedelsverkets inspektörer med kliniska prövningar.<BR>  <BR>Kontakta oss<BR>Generella frågor om ansökningarKliniska prövningskansliet, 018-17 47 82<BR>AdressLäkemedelsverket<BR>Enheten för Kliniska prövningar/Licenser<BR>Box 26<BR>751 03 Uppsala<BR>E-postregistrator@mpa.se <BR>OBS! Endast för frågeställningar - ansökningshandlingar och dokumentation ska skickas per post till ovanstående adress.<BR><BR><BR>SUNET har slagit två nya världsrekord!<BR><BR>Det svenska universitetsdatornätet SUNET har, tillsammans med den<BR>amerikanska Internet-operatören Sprint, slagit två hastighetsrekord i<BR>konsten att transportera data över mycket långa avstånd.<BR><BR>Initiativet bakom rekordjakten har tagits av det amerikanska<BR>universitetskonsortiet Internet2, som redan år 2000 med projektet<BR>" Internet Land Speed Record" började uppmuntra nätverkstekniker<BR>världen över att försöka slå hastighetsrekord. Tävlingen är indelad i<BR>flera klasser, och det är rekorden i klasserna "single stream" och<BR>" multiple stream" som SUNET nu tagit hem.<BR><BR>De nya världsrekorden sattes på sträckan Luleå-San Jose. Avståndet<BR>i nätverket mellan Luleå och San Jose i Kalifornien är 28983 km.<BR>Eftersom dataöverföring i höga hastigheter på Internet blir svårare ju<BR>längre avståndet är så räknas rekorden i enheten petabitmeter per<BR>sekund, dvs datahastigheten multiplicerat med avståndet.<BR><BR>Med de förutsättningar som Internet2 fastlagt för rekordjakten kan nu<BR>gällande rekord för bägge klasserna räknas till 124,93 petabitmeter<BR>per sekund.<BR><BR>Rekordet är resultatet av ett samarbete mellan höghastighetsnäten<BR>SprintLink och GigaSunet. Tack vare kapaciteten i de båda näten<BR>lyckades gruppen bakom rekordförsöket överföra 1831 gigabytes med data<BR>(motsvarande ca 2800 CD-skivor) inom loppet av en timme. Det motsvarar<BR>4,31 Gbit/sek. Rekordet sattes i de ordinarie näten utan att den<BR>ö vriga trafiken la märke till att det pågick ett rekordförsök!<BR><BR>Mycket tack vare Peter Löthberg på Sprint, som tack vare sina<BR>kontakter och kunskaper ordnade logistik och teknik på USA-sidan, <BR>kunde SUNET överföra denna gigantiska datamängd utan att en enda<BR>av de 15 biljoner databitar som överfördes gick förlorad under den<BR>timme körningen pågick.<BR><BR>Det nya rekordet är 79%(!) bättre än SUNETs eget tidigare rekord i <BR>single-stream-klassen. Det är samtidigt en 17-procentig förbättring <BR>av det tidigare rekordet i multiple-stream-klassen, som innehades <BR>av forskningslaboratoriet CERN utanför Geneve och California<BR>Institute of Technology.<BR><BR>En detaljerad beskrivning av rekorden finns på http://proj.sunet.se/LSR/<BR>Trafikstatistik<BR>Datatrafiken i GigaSunet mäts kontinuerligt. Det gäller såväl trafik till och från varje ansluten organisation som trafiken på varje kommunikationsförbindelse som ingår i GigaSunet. Underlag för mätningarna kommer från de routrar (kommunikationsdatorer) som ingår i GigaSunet.<BR>Mätningarna görs av TeliaSonera MNS som är den organisation som svarar för grundläggande övervakning av GigaSunet 24 timmar per dygn året runt. Mätningar görs även av KTHNOC som är SUNET:s driftgrupp vid KTH och som bl.a. svarar för övervakning, konfiguration och avancerad felsökning av GigaSunet.<BR><BR>Här finns grafer som visar den totala trafiken i GigaSunet och trafiken till och från universiteten och högskolorna. Informationen kommer att uppdateras månadsvis för att ge en bild av hur datatrafiken utvecklas. <BR><BR><BR>Blommande äppleträd, Carl Fredrik Hill, 1877<BR><BR>Den nyfikne kan bland våra fotografier få en god uppfattning om enskilda konstnärers verk eller fördjupa sin kunskap om konstindustrins produkter. Den som är intresserad av svenska porträtt hittar bilder från 1500-talet fram till våra dagar. Vi har även bilder av Gustavsbergs porslinssamling samt av konst på slott och herresäten som Nationalmuseum ansvarar för. <BR><BR>Leverans<BR>Bilderna levereras antingen som fotografier i svartvitt, som stordior, ljusbilder eller digitalt.<BR>Prislista<BR>Våra kunniga medarbetare hjälper dig gärna att hitta den bild du behöver och kan ge dig aktuell prisuppgift. Vi använder Svenska Museiföreningens prislista.<BR><BR>UTSTÄLLNINGARPROGRAM SKOLASAMLINGARFORSKNINGKONSTBIBLIOTEKETOM MUSEET<BR><BR><BR>Aktuella VandringKommande <BR><BR><BR><BR><BR><BR>Utställning: Oblåst glas 21 oktober - 6 februari 2005 <BR><BR><BR>Still undentified, Päivi Kekäläinen, 2000. Privat ägo. Fotograf: Hans Runesson, Smålands museum.Skålar, Katrina Berglund, 2004. Privat ägo. Fotograf: Ulf Nordh, Västergötlands museum.Vinter, Nanny Still, 1995. Finlands Glasmuseum. Fotograf: Hans Runesson, Smålands museum.<BR><BR> <BR>Att gjuta konstglas i brännugn är en spännande men ouppmärksammad teknik i Sverige.<BR><BR>Nu visas svenskt och internationellt ugnsgjutet konstglas från tidigt 1900-tal till idag i en utställning som är en samproduktion med Smålands museum och Västergötlands museum. Det är första gången som en samlad visning av ”ugnsbakat” glas görs i Sverige. <BR><BR>Kallgjutna tekniker<BR>Glasen är inte blåsta på pipa och heller inte gjutna i formar med het glasmassa, så som t ex Lars Hellsten eller Bertil Vallien arbetar. Utställningen visar istället glas som är utförda antingen i pâte de verre eller i andra kallgjutna tekniker. <BR>Formgivare från enskilda verkstäder<BR>Huvudsakligen är det formgivare från enskilda verkstäder som är representerade. Förutom svenska och finska formgivare visas exempel på andra europeiska glasformgivare, vilka har verkat inspirerande inom området. När utställningen nu når Stockholm och Nationalmuseum efter länsmuseerna i Skara och Växjö, är den dessutom kompletterad med ytterligare stora namn från den internationella sfären: Hans Frode, James Watkins och Edmée Delsol. Sammanlagt visas ca 70 konstglas och efter Stockholm får finländarna på Glasmuseet i Riihimäki ta emot utställningen.<BR><BR>Utställningskommissarie: Micael Ernstell<BR><BR>Visningar<BR>21 oktober-6 januari onsdag kl 14 (OBS! ingen visning 29 december)<BR><BR><BR>Läs mer <BR>Tillbaka <BR>Nordiska resenärer i Södern 1750-1870<BR>Utställningen illustrerar hur beundran för Italien under århundraden varit en viktig beståndsdel i europeiskt konst- och kulturliv. <BR><BR>Denna beundran har haft en avgörande betydelse för att forma den europeiska identiteten. Historiskt sett är inte Drömmen om Italien ett enhetligt begrepp. Det är sammansatt av en rad sinsemellan olika föreställningar om landet, kulturen och folket ur ett nordeuropeiskt perspektiv.<BR><BR>Stort antal föremål från europeiska samlingar visas<BR>Utställningen belyser de klassiska idealens betydelse för den nordeuropeiska konstutvecklingen i en rik exposé i fyra utställningssalar. Se målningar, teckningar, gravyrer, böcker, skulpturer, korkmodeller, möbler och souvenirer. Utöver Nationalmuseums egna samlingar har ett stort antal föremål lånats in från europeiska samlingar som illustrerar denna beundran för Italien.<BR> <BR>Utställningskommissarier: Mikael Ahlund och Torsten Gunnarsson<BR><BR>Visningar<BR>15 oktober–19 november tisdag–fredag kl 13. <BR>23 november– 30 december tisdag och torsdag kl 13.<BR>Visning med teckentolk 22 oktober och 19 november kl 13.<BR><BR><BR><BR>LOs ungdomar bloggar  2004-08-31 I våras började sju ungdomar att blogga hos LOs unghemsida. Bloggar är en slags personliga nätdagböcker där skribenten bakom skriver om aktuella ämnen. Läs om sommarjobb, EU och miljövård och mycket annat hos våra unga bloggare. Läs mer om LOs ungdomar bloggar på unghemsidan.  <BR><BR><BR>Kränkningar av fackliga rättigheter ökar 2004-09-28 Allt fler människor avskedas för att de arbetat fackligt eller deltagit i strejker. Det visar årets FFI-rapport om kränkningar av fackliga rättigheter. Fackligt arbete fortsätter att vara en mycket, mycket farlig sysselsättning i flertalet av världens länder. Fria fackföreningsinternationalen, FFI, ger varje år ut en sammanställning av alla rapporterade fall av kränkningar, och årets rapport, gällande 2003, är precis som tidigare år en skrämmande och obehaglig läsning.  <BR><BR><BR>Allt har gått enligt regelboken: Erland Olauson om hyresrätterna 2004-11-10 Erland Olauson, avtalssekreterare på LO och förste vice ordförande, har genom Industrifacket fått kontrakt på en övernattningslägenhet, en hyreslägenhet på 28 kvadratmeter och genom AFA Sjukförsäkring har han fått bostad åt två söner. Allt har gått rätt till lagligt, men eftersom det är mycket diskussioner i medier om bostäder och toppar inom fackföreningsvärlden redogör vi på LOs hemsida hur allt gått till i samband med de lägenheter Erland Olauson fått hyra på detta sätt.  <BR><BR><BR>LOs revisor i Anna Johansson-Visborgs stiftelse begär fördjupad revision 2004-11-10 Det har framkommit att flera tidigare anställda och idag anställda inom fackföreningsrörelsen har fått lägenhet genom Anna Johansson-Visborgs stiftelse. På grund av de nya uppgifter som framkommit om lägenhetstilldelning begär nu LOs revisor Bo Abrahamsson att en fördjupad revision av stiftelsen ska ske.  <BR><BR><BR>Lika sjukvård över hela landet viktigare än lokalt självstyre över välfärd 2004-11-05 Sjukvård, äldreomsorg och skola är de områden där det är mest prioriterat att kvaliteten är lika i hela landet. Det anser över 70 procent medan runt 20 procent anser att det lokala inflytandet är viktigast, de resterande är osäkra. För förskolans del var det något färre som ansåg att likhet i hela landet var viktigast – 63 procent, medan nästan 30 procent prioriterade lokalt inflytande. När det gäller kulturutbudet var skillnaden minst. Det visar rapporten Var finns efterfrågan på kommunalt självstyre? Sifo har på LOs uppdrag gjort en undersökning bland 1.000 slumpvis utvalda svenskar.  <BR><BR><BR>Utländska arbetstagare har en mer utsatt situation på svensk arbetsmarknad 2004-10-29 Utländsk arbetskraft som tillfälligt vistas i Sverige utgjorde troligtvis mindre än en procent av den totala arbetskraften 2003, men tio procent av dödsfallen i arbetsplatsolyckor. Det är tydligt att Sverige inte bara importerar arbetskraft utan även lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö. Det skriver LO i rapporten Arbetskraft till salu – sex månader med öppna gränser.   <BR><BR><BR>Ny handbok om ordning och reda på arbetsmarknaden 2004-10-22 Hur ska vi jobba fackligt för att åstadkomma ordning och reda på arbetsmarknaden och försvara våra kollektivavtal? Nu finns en ny handbok på nätet om de viktigaste lagarna på det här området och hur de kan tillämpas. Handboken har tagits fram av LO, inom ramen för projektet Ordning och reda på arbetsmarknaden.  <BR><BR><BR>LO-ekonomerna: Överdriven rädsla för överhettning i den svenska ekonomin 2004-10-11 Tillväxten når sin kulmen i år, men den svenska ekonomin utvecklas positivt också de närmaste kommande åren. Ekonomin går dock inte så bra att man kan befara en överhettning. För trots högkonjunkturen är inflationen låg och arbetslösheten alldeles för hög. Det menar LO-ekonomerna i sin rapport Ekonomiska utsikter hösten 2004.  <BR><BR><BR>Prenumerera 2004-07-26 Vill du veta när något nytt publiceras på LOs hemsida? Du kan prenumerera på vårt epostbrev med nytt i korthet från LO. 
Home | Storia | Arte e letteratura | Foto | Ceramica | Moda | Info | Mappa
STORIA E LEGGENDA
HOTELS E RISTORANTI
ARTE E LETTERATURA
FOTO
CERAMICA
MODA